16 år och gravid - Isabella Y ♥

Åååååh vad ont man har i fötterna och benen och ryggen.. Jag och älsklingen har varit & handlat, utfört ärenden och sådant.. Och äntligen nu la jag mig i den nybäddade mjuka sängen. Så skönt! Vi köpte massa saker till hemmet som dammsugare, pepparkakor, ny säng och massa annat..

Hej! Kul att det finns några kvar här trots allt :) Jag ska vara duktig och blogga massor nu men vet ej vad ni vill att jag ska skriva om? Några förslag kanske?

Hej hej tänkte bara på bloggen och läsarna jag har/haft.. Jag uppdaterar ju aldrig typ längre.. Ändå så är det riktigt kul att se att någon läser det här och att folk kommenterar.. Känns mindre ensamt.

Jag ligger här i sängen och är rädd. Mensen har uteblivit i ca en vecka och jag är trött, jag mår illa och har en stor huvudvärk samt mensvärk.. Dock ingen mens.  Jag längtar jättemycket till att få plussa och att få min bekräftelse.. Men jag är så rädd. Jag är så himla rädd.. Vill att allt ska gå bra..

Barnen vaknade mitt på natten och den ena började spy på sig själv, sängen och senare på sin bror. Inte kul alls. Hon var väldigt chockad och ledsen, det kan jag förstå. Det var båda. Så de fick bada båda två. Jobbigt att vakna fyra på morgonen med ett sjukt barn som spyr konstant. Tycker så synd om henne. Fick vara lugn och trösta henne och försäkra henne om att det inte gör någonting. Nu ligger båda barnen och sover och jag är vaken för säkerhets skull om hon skulle vakna upp och må dåligt igen. Jag ligger förövrigt här i min stickade kofta under täcket och dricker varm choklad. Bör jag säga god morgon?

Konstant illamående och en huvudvärk.. Försökte hindra mig själv från att spy men det gick inte. Haha tips till hypokondriker: googla ej era symptom. Nu oroar jag mig för hjärninflammation och hjärntumör.. Visserligen kan det vara en önskad graviditet. Men det får vi vänta och se lite till..

Jag vet inte varför men varje gång jag klickar in här blir jag ledsen, som att mitt hjärta typ spricker en bit till. Känns inte bra just nu, uppdaterar när jag har något vettigt att säga. Vet itne vad jag ska säga just nu fakitskt.. Kram och hoppas ni har en bra kväll. Godnatt

Eftersom jag har ökat i vikt drastiskt på senaste tiden har jag tagit tag i det problemet och jag har än så länge gått ned 4 kg på 12 dagar. Jag har promenerat en timme varje dag men nu har jag inte promenerat på flera dagar pga det dåliga vädret och räknat kalorier. Jag har fortfarande gottat mig med coca cola, godis, kolhydrater tacos m.m saker som jag tycker om. Så man ska också gotta sig lite! :)

Är jag knäpp som sparat på mitt gamla graviditetstest? Tur att Johan behöll det annars vet jag inte hur jag hade överlevt. Har sovit med det, gråtit med det och allt möjligt. Nu var det ett tag sen jag plockat fram det och det tänker jag på ofta. Saknar jag den? Måste jag ha den framme? Graviditetstestet låg alltid på nattduksbordet eller i min hand när jag sov. Graviditetstestet från tidigare. Jag minns den dagen jag tog testet hos gynekologen. Jag var väldigt orolig över att jag inte skulle plussa eftersom jag hade kissat tidigare så urinet var inte koncentrerat och + så tog jag testet tidigare hos en annan mottagning och de sa att testet var negativt. Så jag var verkligen beredd på ett ''Ja, det ser ut som att du inte är gravid.. '' Men istället blev det ett ''ja det ser ut som att du är gravid''.. Och sen efter några sekunder förstod jag och ryckte till och det kändes som en härlig stöt och ett lyckorus cirkulerade i kroppen på mig. Hur glad jag blev när jag såg lilla räkan första gången med Johan och hur glad jag blev andra gången då den hade växt till. Johan var inte där. Det var sista gången jag såg glimten av det växande livet i magen. Att jag sitter här och skriver om detta gör så att ögonen vattnas på mig. Eftersom jag inte hade berättat detta för någon förutom Johan så har jag fått bära på sorgen ensam. Inga vänner som tröstar, ingen familj som tröstar. Dem visste ju inte ens om det. Bra att det skedde tidigt iallafall det är jag glad för.. Är så himla blödig idag. Hormonerna bara spökar.. Kanske är det ett tecken på mens? eller graviditet? Jag vet inte.. 

Hej på er läsare (?) Om ni finns kvar. Jag har inte uppdaterat på bloggen sedan april. Det var ett tag sedan. Självklart har jag klickat in här och läst era kommentarer. Jag visste inte vad jag skulle göra.. Ta bort bloggen.. Låta den vara kvar.. Jag bara försvann i era ögon. Ja, jag försvann. Skrev inte ett inlägg mer. Ville inte kolla någon blogg alls. Mådde skit. För att det har hänt så mycket i mitt liv.. Jag förlorade mitt barn som jag bar i magen. Och berättade inte det för någon förutom min sambo. Jag har bara drunknat i min egna sorg. Jag sjönk till botten, jag isolerade mig själv, blev deprimerad gick upp i vikt men nu har jag tagit mig upp. Nu börjar allt bli bra. Förlåt för att jag bara försvann jag visste inte helt enkelt vad jag skulle säga/göra/skriva. Att gå in på bloggen gjorde så att jag mådde dåligt. Men nu är jag iallafall tillbaka.

Har inte packat upp babykläderna än, tycker det är för tidigt kanske. Dem tar ju så mkt plats hihi. Jag har iallafall återtid med gynekologen snart. Om en-två veckor tror jag, vi ska nog ta ett till ultraljud har jag för mig.

Han var lite knäpp.. Jag var sjukt nervös.. Fast han och Johan lugnade faktiskt ned mig. Det satt en  sköterska/barnmorska (??) också och kollade på. Jag tycker det är mer obekvämt med mer folk så jag kickade ut henne. Hon skulle vara ''kvinligt stöd'' Hellre två män än 3 personer.. Det blir för pinsamt..


Det han gjorde var väl att kollade att allt var okej, vaginalt ultraljud..

Ni som inte varit hos gynekolog, gå dit! Det är viktigt att kolla så att allt är OK där nere. Dem ser många kvinnors underliv dagligen och det är rutin.


Något som lugnade ner mig var att jag såg att han hade en ring. Så han är förlovad/gift. Och då blev jag mer lugn..

Hej läsare! Har mitt internet nu. Tänkte berätta om mitt första besök hos gynekologen som var i förrigår.

Johan tog ledigt så han följde med mig. Vi var väldigt förvirrade för att vi har tagit flera graviditetstester som varit positiva och ett var negativt hos den andra dåliga gynekologen. Så vi ville se så allt var bra.


Jag tog deras gravtest och det var starkt positivt sen så fick jag klä av mig all underdel (byxor och underkläder) och lägga mig på en stol med benen upphöjda och särade.. Haha. Jag fegade nästan ur i början och la en filt på mig. Det var pinsamt i början men sen brydde jag mig inte. Han hade en lampa som sken på underlivet på mig som var lite obehagligt men han var trevlig, skötte sitt jobb och det kändes jättebra. Johan höll mig i handen så allt kändes bra.. Sen såg vi en liten räka på ultraljudet haha. Dock hör man ej några hjärtslag såhär tidigt. Jag är i vecka 5 just nu och inte i vecka 10 som jag trodde.

Vill bara att tiden ska flyga förbi ♥